Kronisk inflammation ligger bakom många olika sjukdomar, både inom det så kallade metabola syndromet, med exempelvis minskad insulinkänslighet och ökat blodsocker, liksom autoimmuna sjukdomar såsom reumatism och Crohns sjukdom.

Inflammation i sig är en nödvändig process. När kroppen utsätts för trauma, det kan vara både fysiskt såsom benbrott eller sår, liksom psykiskt, såsom känslomässig stress, startar en kaskad av inflammatoriska gensvar för att läka skadan. Vätska och blod ansamlas i det skadade området för att tillföra mer näring till läkningen, liksom för att föra bort avfallsprodukter. Området kan bli varmt för att påskynda läkningen. Ibland, som vid sårskada, kan temporära fibrösa vävnader skapas, som sedermera bryts ned av kroppen för att ersättas med normal vävnad. Ofta kan vi finna spår kvar av kroppens hastiga läkningsrespons i form av ärrvävnad och nedsatt funktion i det drabbade området.

Ibland uppstår kroniska inflammationstillstånd i kroppen, ofta benämnda autoimmuna sjukdomar. Vid exempelvis ledgångsreumatism blir lederna kroniskt inflammerade, smärtande och med tiden deformerade. Vid mag- och tarmsjukdomar såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit är det tarmslemhinnan som blir kroniskt överkänslig, svullen och blödande.

Förekomsten av kroniska inflammationstillstånd och autoimmuna sjukdomar har ökat markant de senaste decennierna. Den markanta ökningen visar att det handlar om vår livsstil och inte om genetiska orsaker. Dock kan genetiska skillnader hos människor förklara varför en individ drabbas av en specifik sjukdom och inte av en annan. Ofta kan man inom familjer hitta en ökad benägenhet för att utveckla en viss typ av sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlproblem, medan vi finner en benägenhet för autoimmuna sjukdomar i en annan familj. Våra kroppar är inte anpassade för det liv vi lever idag och olika miljömässiga faktorer, såsom stress, toxiner och olämplig kost, kan trigga igång olika gensvar i våra celler.

Vid kroniskt inflammatoriska tillstånd är det ofta en rad åtgärder som behöver sättas in. Ofta kan individen behöva medicinsk hjälp. På sikt behöver man dock se över sin livsstil och försöka förstå vad som kan ha utlöst inflammationen. Det kan röra sig om ett alltför pressat arbetsliv, konflikter hemma eller på jobbet, känslomässiga kriser, olämplig kost, rubbad dygnsrytm och mycket annat.

En annan strategi som individen kan ta till för att minska inflammation är olika sorters neutraceuticals – naturliga ämnen i höga, terapeutiska doser. På senare tid har resveratrol, ett ämne som finns i olika sorters växter men framför allt rikligt i vindruvsskal, fått mycket uppmärksamhet inom forskarvärlden. Både i labbförsök och hos människor har man bland annat sett en minskning av cytokiner vid behandling med resveratrol. Cytokiner är en sorts mycket små signalmolekyler som ökar i antal vid inflammationer. Man har även noterat minskning av flera andra molekyler som är inblandade i inflammatoriska processer. En del forskare menar att resveratrol till och med kanske kan ersätta vissa anti-inflammatoriska mediciner vid kroniska tillstånd.

Eftersom resveratrol är icke-toxiskt, även vid mycket höga doser, är det sannolikt ett ämne som man kan använda under lång tid för att dämpa kronisk inflammation.