I och med Human Genome Project, som startades år 1990 och avslutades 2003, kartlades större delen av våra mänskliga gener. Trots den kunskap som projektet gav om vårt DNA blev det också tydligt att det är långt ifrån enbart våra gener som påverkar vilka egenskaper och sjukdomar vi utvecklar. Våra gener påverkas nämligen av olika miljöfaktorer, såsom kost, hormoner och toxiner. Vi kan till exempel bära på anlag för en viss sjukdom men huruvida den utvecklas eller inte, det vill säga om vissa gener ”slås på” eller ”slås av” beror på miljöfaktorer. Den del av genetiken som undersöker hur gener påverkas utifrån kallas för epigenetik. Man kan säga att epigenetiken förklarar allt det som den traditionella genetiken inte förmår att förklara.

Polyfenoler såsom resveratrol är ämnen som förmår påverka våra geners uttryckssätt. Resveratrol tillverkas av växter som skydd mot olika former av stress som växten utsätts för. Det kan röra sig exempelvis om näringsbrist, UV-strålning, gifter, insekter, virusangrepp, bakterier och så vidare.

Resveratrol och andra polyfenoler aktiverar gener som kallas för sirtuiner. Sirtuiner finns hos både växter och djur och härstammar från ett mycket tidigt stadium i evolutionen. Djur tillverkar inte själva polyfenoler utan får i sig dessa ämnen genom födan. Polyfenoler verkar därför som en miljömässig signal. När halterna av polyfenoler, såsom resveratrol, ökar i växter signalerar det till djurens DNA att det har skett en ökning av miljömässig stress. Precis som hos växter aktiveras djurens egna gener, i det här fallet olika sirtuiner, som förbereder cellerna och kroppen på hårdare tider. Fokus blir på överlevnad och på att ”härda ut” medan andra funktioner, såsom fortplantning, kan sättas ned.

För att härda ut behöver cellernas metabolism, ämnesomsättning, förbättras. Cellerna måste kunna överleva längre. Häri ligger förklaringen varför polyfenoler såsom resveratrol förbättrar olika tillstånd inom det så kallade metabola syndromet, såsom högt blodtryck, förhöjda blodfetter, bukfetma och insulinresistens, som är kopplade just till ämnesomsättningen. Dessa riskfaktorer kan leda till allvarliga sjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke, diabetes, demens, Alzheimers, olika ögonsjukdomar, njursjukdomar och olika cancerformer.

Intresset för resveratrol har ökat markant under senare år. I kliniska studier har man kunnat påvisa att resveratrol är det naturliga ämne som har störst påverkan på sirtuiner (in vitro-studier, det vill säga studier i exempelvis provrör).

Växter med högt innehåll av resveratrol har länge använts inom japansk folkmedicin, i traditionell kinesisk medicin liksom i den indiska ayurvediska medicinen, ofta som bot för hjärtbesvär, åderförkalkning och inflammatoriska tillstånd. Högst innehåll av resveratrol finns i vindruvsskal.

Det finns olika former av resveratrol och det är trans-resveratrol som är den mest aktiva formen. Det är också just trans-resveratrol som förekommer rikligt i rödvin och som har fått förklara den så kallade franska paradoxen – att folk i södra Frankrike har lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Numera anser många att den franska paradoxen har flera andra förklaringar, bland annat att man äter en så kallad medelhavskost, med högt intag av frukt och grönsaker, nötter, fisk och fullkornsprodukter. Samtidigt har forskningen på resveratrol ökat markant i och med upptäckten av dess påverkan på sirtuiner. Tidigare har man ansett att ett enda ämne inte kan ha förmågan att påverka en mängd olika sjukdomar, att ett dylikt universalmedel snarast hör hemma i de myter och berättelser som finns om ungdomens källa. Kanske är det snart möjligt att bromsa åldrandet och behandla en rad olika sjukdomar med enstaka ämnen, såsom resveratrol, som har förmågan att aktivera sirtuiner.